Alla inlägg under mars 2008

Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 22:54

Ikväll vart det mys hos Carro. Jag, Lena, Elin och Maria åkte dit och bakade en tårta till Nicke som fyller 21 idag!

Det blev en jordgubbstårta och ljus med hjärtan på. Cute huh?

Han blev glad och tårtan var utsökt, så det blev lyckat!

Imorgon har jag inga lektioner men ska träffa handledaren kl. 11 för genomgång och planering. Någon som är sugen på fika? :)

ANNONS
Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 22:21

Nu är det bokat och klart. Frånö Folkets hus nu på lördag den 15 mars. Be there! Det är tänkt att bli årets fest så se till att göra den till det!



ANNONS
Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 17:45

Igår var det drygt 60 unika besökare och idag har jag drygt 40.. Kan inte bara alla som läser min blogg lämna en kommentar, även om jag redan vet/förstår att ni läser?

Kul att se vilka det är, och dessutom kan jag läsa era bloggar!


Se till att göra det nu!

Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 16:54

Jag anser mig vara färdig med det förflutna. Jag anser att jag har gått vidare och accepterat, men glömma kommer jag aldrig att göra. Vissa dagar kommer allt tillbaka och det känns som om jag är fjorton igen.

Idag sa Hon något som gjorde att det brast. Bara en skitsak egentligen men Hon förstår inte hur mycket det sårar. Hon valde att sticka när jag hade det som jobbigast, för att få må bra själv. Kvar blev jag med Han och Den andra. När Den andra först kom in i bilden verkade allt så bra. Jag fick Tre och Fyra med och allt kändes spännande. Sen blev Den andra svartsjuk. Den andra älskade Tre och Fyra högt och att Han bara hade mig gjorde Den andra knäpp. Jag behandlades ungefär som en ohyra som ska tryckas ner för att till slut försvinna ur bilden.

Han hade sina egna problem och såg inte Mig längre. Tre fanns där, men på ett avstånd som kändes bra för dem. Fyra var för liten för att förstå.

Han var upptagen med sig själv och ryckte bara in när jag behövde bli tillsagd.

Sen hände Det. Någon som skulle vara min vän visade sig vara den som skulle förstöra allt. När man är 12 år gammal förstår man inte sånt, det kommer senare. Jag kan fortfarande inte titta på stjärnorna om kvällen.


Jag har aldrig fått vara barn. Hon har alltid sagt att jag måste vara stark och förståndig, medan Han alltid har sett åt ett annat håll. Inte låtsas om mig.

När jag var 15 flyttade jag hemifrån och började ett eget liv. Jag har alltid varit självständig och tagit hand om mig själv, men trots det behöver man hjälp och stöttning ibland. Men det förstår inte Hon och Han.

Ibland hatar jag Hon och Han och Den andra. Även fast jag inte vill.


Jag är klar med det där nu och jag mår bra. Men idag är en sån dag när allt kommer tillbaka och jag vill bara somna. Eller ha någon att hålla om, i tystnad. Jag har pratat färdigt, det är bara det där enkla jag behöver.

Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 15:35

Jodå det gick bra! Stod och var så nervös att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, men eleverna var snälla och det gick faktiskt jättebra! Skönt.. Då är det bara 7 lektioner kvar.. :P


Jag och Maria planerar fest till helgen för att fira oss. Annexet var det tänkt, men det blev dubbelbokat så depp-nivån stiger här hemma..

Dock håller vi tummarna att Frånö Folkets hus inte är bokat så isf kommer vår fest äga rum där. Det blir väl lite av ett öppet hus, dock håller vi starkt på vilka som inte får komma, så om ni är osäkra är det bara att fråga.

Hoppas på att det blir i Frånö. Vi är dock medvetna om hur krångligt det blir för alla att ta sig dit, men det finns inget att göra nåt åt det faktiskt.

Hoppas på att ni biter ihop och kommer dit för jag tror det blir en sju-helvetes fest! :D

Av Emmelie Nilsson - 10 mars 2008 09:54

Ärligt talat är jag jättenervös. Det känns som om jag ska tuppa av eller spy bara av tanken. I en och en halv timme ska jag försöka lära en hop elever något om Sveriges ekonomi.

Grejen är att jag inte kan något själv. Jag och min handledare gjorde upp en grovplanering som jag skulle utveckla. Det blev inte mycket utveckling av den och jag har inte heller kunnat kontakta henne för hjälp.

När jag ställs inför nåt jag inte egentligen kan brukar jag kunna sköta det snyggt. Mitt ordförråd är ju, som de flesta vet, inte direkt dåligt så att träffa nya människor och undvika pisamma situationer brukar jag klara. Idag däremot ska jag vara en pedagog. En förebild. Någon som vet mer än de och kan svara på deras frågor. Det är jag inte!

Inte för att jag (eller någon) kan ha de kraven på mig ännu, men när jag gör något vill jag göra det fullt ut. 100% liksom.

Idag kommer jag få kliva undan. Jag kommer måsta låta min handledare göra grovjobbet, för jag vet att det inte går annars. Sånt är jobbigt för någon som är så driven och rädd för att misslyckas som jag är.

Hoppas bara att hon förstår min situation och hjälper mig.

Av Emmelie Nilsson - 9 mars 2008 23:27

Imorgon är domedagen här. Jag ska hålla lektioner och bli bedömd. Tror jag kan gissa utgången..

Dagen har jag tillägnat sömnens underbara land och det ångrar jag nu. Är inte ett dugg trött och en massa kaffe hjälper ju inte till direkt. Dumma, Dumma jag.

Kollade på den omtalade filmen ikväll gjorde vi också!

Vad lärde vi oss av det då?

1. Drick vin ur glas. (Annars ser du gravt alkoholiserad ut)

2. Lär dig hålla käften NÅN gång.

3. Ge inga utsagor om föregående helgers bravader när du har en filmkamera i ansiktet. Det finns alltid kvar liksom.


Ja. Som ni kan förstå stod jag för de flesta pinsamma inslagen, men det får man bjuda på. Kan ju inte skylla på att jag inte minns det heller för det gör jag. Däremot var väl omdömet inte det bästa.

I övrigt var filmen skoj.

Efter 45 minuters röj filmas jag, Mutte och Pelle i sängen uppe och Pelle säger "Lägg dig här med oss nu gumman, inte behöver du vara rädd för oss", och så lägger vi oss ner. Perfekt slut för efter det sov allihopa.

Av Emmelie Nilsson - 9 mars 2008 23:15

Apropå "Live and let die- inlägget".

Någon jag kännt ett bra tag och som jag haft min ups and downs med, förvånade mig igår. Han visade att det alltid kommer finnas något speciellt mellan oss även om vi aldrig verkar lyckas komma överens.

Förmodligen finns det ingen av det motsatta könet som är så lik mig och förmodligen finns det ingen som förstår mig på det sättet han gör. Han känns som en storebror.
För drygt två år sedan hände något som gjorde att vi kom varandra ännu närmre. Vi delar något inte många delar och trots att vi egentligen knappt känner varandra känns det som om vi står varandra otroligt nära. Vi kan se på varandra om det hänt något och utan att behöva säga nåt så vet vi att vi finns för varandra. Han sa någon gång att hans tjej aldrig kommer att förstå. Igår sa han det igen fast på ett annat sätt..

Vi pratade om livet och det gick upp för mig att jag är så jävla lurad. Både han och jag är lurade och det gör ont.


Jag önskar honom allt gott i livet även om jag kanske innerst inne vet att det inte finns någon återvändo.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se